Nu så, pausar jag med bloggandet ett tag. Ingen aning när/om jag startar upp bloggen igen, så hoppas inte för mycket.. c:

I alla fall.
Hejs svejs, läsare!

http://luneas.se/tillsalu.html
Där är länken. När jag ändå är igång och laddar upp bilder, ville jag bara tipsa om att Luneas, en gävleuppfödning - marsvin - har två trevliga killar till salu!
Skulle gärna ha tagit hem dem om det inte vore för att vi inte har plats för fler små grisar här hemma. Så, om någon är ute efter ett marsvinspar som funkar bra ihop, tycker jag att ni borde höra av er! (Uppfödaren har en mailadress på sin hemsida.)
Luneas Kokostopp, och Luneas Chokladbiskvi.
De säljs dock tillsammans, och inte en och en (därför att de är ett sällsynt välfungerande fungerande par, och har bott ihop länge).






"Kokostopp är nonself saffron dalmatiner, född 090203 dvs drygt två år gammal. Han är en bastant hane på runt 1600 gram (!) och tyvärr har han utvecklat rejält med fatty eye på båda ögonen så han kan inte ställas ut. Det är dock inget han lider av utan han är frisk och pigg och tar sig ett och annat popcornskutt emellanåt trots sin vikt!"

Kokostopp är min favorit av dem, han har enormt mycket personlighet och är otroligt mysig. Han har som sagt fatty eye (det vita/rosa i ögat), vilket marsvin INTE lider av, inte det minsta. Jag har själv ett marsvin med fatty eye - Liselott (rödögd vit, som ni kan se bland bilderna jag lade upp i föregående inlägg). Det är endast ett exteriört fel, och ett relativt vanligt sådant bland äldre marsvin (tror jag?). Det smittar alltså INTE, men man bör inte avla på marsvinet eftersom det finns risk att det förs vidare till avkommorna. Jag tror inte att man kan ställa ut marsvin med fatty eye, heller. ;)
Så han är istället en glad, om något lite rund, pensionär.





"Chokladbiskvi är crested saffronargente och född 100419, alltså drygt 1 år. Han har bott tillsammans med Kokostopp i hela sitt liv och kan stundvis vara väldigt hanig även om han har lignat sig betydligt sedan några månader tillbaka. Han är pigg, nyfiken och fullkomligt älskar att springa runt på golvet och upptäcka! Chokladbiskvi är utställd litegrann i petclass och har tagit två silverkort hittills. Han kan alltså fortsätta att ställas ut, med förhoppningsvis goda resultat, om man så önskar. :-)"

Just för att han har dubbla öronveck (exteriört fel) så ställs han inte ut i rasklassen.. ;) Han har ställts ut i petklass ett par gånger och så.. :) En riktigt fin kille, både till utseendet och personligheten.


Och nej, det är inte jag som säljer dem. xD
http://luneas.se/ - där kan man kontakta uppfödaren om man är intresserad!

Efter en liten förfrågan, lägger jag ut ett par bilder på djuren. :)
Bilderna är fotade av mig, såvida det inte står något annat under bilden. De här djuren är mina, och majoriteten är faktiskt marsvin (5) och gerbiler (5). ;) Sedan har jag hund, två katter, två hamstrar, tre kaniner. Ja, jag tycker alltså om djur, väldigt mycket. (A)

SCH LUNEAS MEYA ♀
Uppfödare: Sophie E.

Bild © Sophie E. http://luneas.se/ (marsvinen - Meya, som har vunnit fyra cert - därav titeln SCH, Svensk Champion - och ett CK i på sina utställningar hos uppfödaren.)




LUNEAS MARÄNGSVISS (a.k.a Chihiro) ♀
Uppfödare: Sophie E.

Längst till höger har vi henne. :)
Bild © Sophie E. http://luneas.bloggagratis.se/


HANNA'S BOLA DE NIEVE ("Liselott) ♀
Uppfödare: Hannah H.







MELES GULLAN ("Felicity") ♀
Uppfödare: Kerstin A.







LUNEAS VALLMO ♂
Uppfödare: Sophie E.



Liten kommentar: Det är ett kronblad från en vallmo som han har på huvudet. Roligt, med tanke på att han heter och vardagligen kallas Vallmo.


SEPTIMUS ♂
Uppfödare: Veterinär på Gästrike zoo





(Bästa kombinationen jag har sett i mina dagar! Vallmo & Septimus är som gjorda för varandra.)


LINUS ♂
Uppfödare: Okänd



SVANTE ♂
Uppfödare: Okänd



FREJ ♂
Uppfödare: Denise Larsson (jag)



FIDDELI ♀
Uppfödare: Okänd




En annan fin bild

Hej igen. Ett tag sen sist jag skrev, känner jag. Har gjort en hel del i sommar, och jag har inte prioriterat blogguppdateringar, dessvärre. 

Idag har jag varit en sväng på stan med en kompis, och kom just hem efter att ha varit på bio med mor min. Vi såg "Apornas planet"/Rise of the planets of the apes. Väldigt välgjord, måste jag säga - jag älskade den! Ganska grym på många plan - och jag som är extremt känslig för djurförsök, led ganska mycket med primaterna som de testade på. Åldersgränsen på 11 år är alltså inte att underskatta.


Filmen var väldigt unik, och är enligt mig en av de bättre Sci-Fi-filmerna. Aliens och robotar som tar över världen, nej tack. Apornas planet då, handlade om forskningens framsteg, om hur man försökte ta fram ett botemedel för Alzheimers. Detta testas såklart på primater (schimpanser, för att vare exakt - eftersom deras genmassa är nästan identisk - 98.9% ungefär - med vår). 

Den av schimpanserna som de testar på, heter officiellt "Nummer 9" - men kallas för Bright Eyes. Hon svarar snabbt på preparatet som är tänkt att reparera skadad vävnad i hjärnan (= Alzheimers skadar människans hjärna, och botemedlet ska reparera skadorna), och hennes intelligens ökar därmed. 

När de ska till att presentera sitt arbete för att få det godkänt så att det kan testas på mäniskor, så blir apan plötsligt aggressiv, och bryter sig loss; vilket resulterar i att man av misstag skjuter henne. Orsaken till hennes beteende, var att man inte observerat att honan varit dräktig när hon transporterades bort ifrån Afrika, och att hon hade fått en unge som hon var beredd att beskydda till varje pris.

En av forskarna drar sig tillbaka eftersom projektet tvingades läggas ner av ekonomiska skäl, för att uppfostra den föräldralösa schimpansen som har det preparat som injicerats i modern, aktivt i sin kropp från födseln. Så, ja, den var riktigt, riktigt bra. Rekomenteras starkt! Ooooch, favoritskådespelaren Tom Felton (*dreeegla*) har en bi-roll i den här filmen. Underbart, även om han var badass som alltid. (♥ x 1000)


För övrigt, så har jag som folk märker, emellanåt tappat intresset för att uppdatera bloggen - och den här gången är det kanske inte någon idé att skriva "Nu är intresset tillbaka, jag ska uppdatera varje dag framöver" (eller vad det är jag skriver). Dels så börjar jag nian nu, och så blir det en massa annat att hinna med. = lite mindre tid vid datorn. Den verkliga anledningen är väl att jag prioriterar bloggen längre nu, eftersom intresset och suget att skriva av sig har släppt helt. Inget kul för dem som mot all förmodan har valt att följa bloggen, men det är bättre att jag säger som det är. Jag vet att det var ett par stycken som var in och läste ganska ofta, förlåt för att jag gör någon besviken nu. x')

Alltså: Jag pausar en tid framöver. KANSKE att jag tar upp det igen om jag har lust med det senare. Då startar jag eventuellt en ny blogg, eller börjar på nytt bara. Osäkert om jag får tillbaka intresset dock, så hoppas inte för mycket - om någon fortfarande hoppas. ;)


Här är en liten söt kille i alla fall. Inte ens liten heller. (: Även om bilden är sämst, är motivet ganska hett, don't ya think? ^^
Septimus (marsvin) får stå för bilden den här gången.

Yey, dit är man på väg. Åker tåg mot Norrköping och får nog sitta ett tag. Men jag har stora förväntningar. Det var liksom inte igår man var på en "riktig" djurpark..! Haha, det där lät lite diskriminerande. Inget ont om Furuviksparken ... (a)

Jag ska i alla fall roa mig en stund med att kolla på klipp ur Vocaloid nånting --> Dark Wood Circus.
Märkligt eftersom jag aldrig gillat manga. x)

Det här blev kort och tråkigt, så jag skriver nog något idag/imorgon.

Wow, det är mäktigt även om jag inte är inne på själva området. Jag ser i alla fall Bullet for My Valentine - live - just nu. Jäklar, I love them - efter det här! (!!!)
Nu spelar de sista låten - Alone, från nya plattan Fever.

Kl. 22.30 ska jag hit igen för att kolla på Alice Cooper, men nu mina vänner, var det Bullet for My Valentine (som jag vanligtvis inte är ett fan av) <3

Jag känner att bloggandet går lite segt. En vecka sedan senaste inlägget, skandalöst! Haha, men igår gjorde jag något annat än att klura på hur jag ska lägga upp sidan som det är tänkt att http://ezeroth.jinity.com/ ska flytta till (vilket går otroligt segt -.- längtar tills det arbetet är över, förmodligen idag/ikväll). Igår var jag på Gröna Lund!
Jag kan glatt erkänna att fega lilla jag åkte ALLA karusellerna, utom Fritt fall, Blå tåget, Spökhuset (som egentligen inte är någon karusell..) och Kärlekstunneln - den sistnämnda fanns det helt enkelt inte tid för.

Min morbror kom i tisdags, efter att jag spenderat tre actionspäckade dagar med bästavännen Anna, som kom hela vägen ifrån Uppsala. ;) 
 Min morbror bor i Gällivare (LÅNGT upp i Norrland), och har semester i fyra veckor, så de spenderar han här nere i Gävle.

Hur som helst, Anna åkte i tisdags, och någon timme senare kom min morbror till Gällivare! Han lyckades glömma en väska på tåget också, så vi får se om den kommer tillrätta innan fredag. Aw. I alla fall så åkte vi, dagen därpå (igår), till Stockholm, och träffade där en kär vän - Ida - som skulle ha vart i Blekinge, men åkte tillbaka till Stockholm en vecka tidigare för att kunna gå med oss på Grönan. Så vi tog färjan över till Gröna Lund och betalade entré och åkband.

Första karusellen vi åkte, hette något med Expressen... På Gävle Cityfestival (a.k.a. Cityfesten - som dessvärre är nedlagt nu) hade de en liknande som hette Breakdance, men den var förmodligen lite värre. Eller, så mindes jag det hela. En sak till, att när jag senast åkte Breakdance så åkte jag den på kvällen, vilket jag förmodligen inte borde ha gjort. De "speedar" nämligen upp alla karusellerna sent på kvällen, och så blev åkturen lite längre också. 
 Själva karusellen (nu pratar vi "Express-saken") var identisk med Breakdance till utseendet, och några minuter senare stod jag, mamma och Ida lätt vimmelkantiga utanför. Jag och Ida åkte den ytterligare en gång för att morbror också skulle kunna åka en gång. Efteråt tänkte jag att "den här åker vi inte föränn om en timme typ". Men rolig var den, vill jag lova.

Efter det åkte vi nog Extreme, har jag för mig. På Cityfesten hade de en liknande, haha, som hette Extreme Fly. Den åkte jag aldrig. Men däremot hade de förra året vid "Stolt och Nykter" en karusell som var identisk med Cityfestens Extreme Fly, och där åkte jag den (jag minns att jag var jättestolt också). Men Grönans var mycket, mycket, mycket, mycket värre, vilket jag inte kopplade till föränn jag stod allra längst fram i kön. Jag satt i mitten på våran rad, Ida satt ett snäpp längre ut, och Emil och mamma satt längst in. Lucky bastards. Nejdå, men det var kul. Fast ja, jag står fortfarande fast vid att det var den värsta karusellen på nöjesfältet.

Jag har aldrig skrikit när jag åkt karusell. På sin höjd att ett litet kvävt pip har sluppit ur mig någon gång. Men under de värsta karusellerna jag åkt, så piper jag inte ens en gång, utan jag sitter stel som en pinne och stirrar som om jag sett ett spöke. För det mesta.

Nästa karusell blev Jetline. Det började med att Emil pekade på en hemsk berg-och-dal-bana och frågade "Vad heter den där?" Jag slog mig för pannan och beklagade mig, och ojade mig i det evinnerliga. Vi hade ju just åkt Extreme! I Jetline var jag övertygad om att jag skulle mista mitt liv (en gång för alla, haha). Emil bestämde sig för att åka den, efter att Ida sagt "Jetline - ja, den kan vi åka!" Mamma hade den dåliga smaken att säga "Ja, men då följer jag med också!" och Ensam utanför kunde man väl inte stå? Medryckt i grupptrycket så ställde vi oss i den korta kön till Jetline, och jag och Ida satte oss i en av raderna. Emil och Mamma satt bakom oss har jag för mig. När vi åkte iväg hade jag en sällsam känsla i magen av att jordens undergång var nära. Jag svalde, och hoppades på det bästa. Jag kan säga, att jag blundade halva vägen, men "råkade" titta i någon nerförsbacke, och då var jag nära på att pipa till. Jag gillar inte höjder. Men jag höll mig och satt som en pinne med håret som ett moln runtomkring huvudet --> OCH vi överlevde.
 Plötsligt, när den just var över, tyckte jag att jag var mesig som bävat så inför Jetline-åket, och det slutade i ett hysteriskt skratt åtföljt av ett utrop som "Men det var ju inte så farligt! (+ XD)"
 Och faktiskt, nej, det var den inte.

Sedan vet jag inte vad det var vi åkte, men vi åkte en hel massa karuseller. Flygande mattan, precis efter att vi ätit en macka och en ynka chokladbit - och vi höll på att spy. Jag trodde att det skulle vara värst att sitta längst ut, men Ida påstod att längst in var de värsta platserna. Det förklarade väl att det var "fullsatt" på alla raderna utom de två mittersta där jag, mamma, Emil och Ida glatt satt oss. Jag bara antog att det var samma sak som med Piratskeppet, där är de yttersta platserna de värsta.

Och jag envisades med att åka Bläckfisken medan Emil, mamma och Ida åkte Blå tåget, jag har fruktansvärda minnen ifrån förra gången för typ 4-5 år sedan. Så jag vägrade alltså blankt att åka den. Sen åkte jag, mamma och Ida Bläckfisken, haha, det var lite fult.

Och så åkte jag Katapulten, TVÅ gånger, och första gången tjöt jag "ÅH, vad kul, vi gör det igen!" som en och en annan 10-åring. Fast den var ganska läskig emellanåt, men roligt läskig var den. Som Fritt fall, fast inte lika fritt fallande. Min mage gillade nog dessvärre inte det där (nej, jag spydde inte, men jag mådde lite dåligt efteråt).

Tre timmar innan vi skulle åka hem, hade jag äntligen lyckats samla allt mitt mod för att åka den värsta av dem, förutom Fritt fall - Insane. Ida sa "KOM SÅ ÅKER VI DEN!!! DEN ÄR JÄTTEROLIG". Av åtskilliga anledningar trodde jag henne inte, men jag, Emil och mamma (som senare erkände att hon aldrig VILLE åka Insane - utan att det var vi som "tvingade" henne - haha, payback för Jetline-grejen då!) ställde oss i kö, fick den svarta "vagnen", och åkte iväg. 
 I början var jag skitskraj, med all anledning faktiskt. Jag satt och sjöng, och stirrade rätt ut i luften jättelänge. Vill ni veta, så var det "The House Of The Rising Sun" som jag gång på gång sjöng. Det fick bli en liten operasnutt också, när jag höjt rösten tills jag faktiskt inte kunde sjunga något längre. Men vi överlevde även detta! Och direkt efter, började jag gapflabba och skrika att det "VAR JU FAKTISKT KUL" - lite flummigt? Kortet var så himla klockrent att jag köpte det som minne från storslagna Insane. En liten magnet på kylskåpet med mig och Ida och så morbror Emils bakhuvud bakom Ida. Och det såg ut som jag höll på att skratta ihjäl mig - mest på grund av min vackra sång. Den borde jag kanske ta bild på nån gång och lägga ut på bloggen.

Och så vi (jag, mamma och Emil - Ida åkte Insane igen) åkte Twister, som ärligt talat var den värsta berg-och-dal-banan. Ida hade intalat mig att Jetline skulle ha varit värre, men icke då. Det gjorde det inte bättre att mamma glömde att ta av sig glasögonen och satte dem innanför tröjan istället, där hon satt med handen också för att försäkra sig om att de inte skulle flyga ur. Jag å andra sidan, höll i mig för glatta livet och skrattade/satt skräckslagen om vartannat. Fotot skulle jag vilja lägga ut här, men om jag hade haft det hade jag nog inte viljat lägga ut det. Morbror Emil föreslog att någon eventuellt skulle köpa bilden, lägga ut den på Facebook eller en blogg och skriva "look at these strange people" eller "ugly people". HAHAHA, jag skulle inte bli förvånad. Mamma satt med handen inanför tröjan, och jag satt och höll i mig som om det gällde livet och kisade med ögonen för att slippa se hela ställningen (som gav mig svindel, haha).
 Medan jag, mamma och Emil åkte Twister var Ida och åkte Insane.

Så åkte vi en massa andra karuseller. Extreme åkte vi en andra gång, och så satt jag och sjöng Save Tonight, som Ida tyckte var lugnande, haha! Och vi åkte Vilda Musen, som jag har blåmärken efter nu. Mamma sa att "den åker jag aldrig igen!" Och vi åkte en som hette Kätting Flygaren, eller något, med gungor som man satte sig i en och en eller två och två, och så fick man flyga en stund över vattnet. Ganska avslappnande - och så såg vi en svan också. Den tittade nästan aldrig upp dock. Vi åkte Kvasten, den var hysteriskt rolig tyckte jag, kommer inte ens ihåg varför. Ganska för att man dinglade fritt med benen på så hög höjd, men ja, det var kul! Och Lustiga Huset - det var lika roligt det, som alltid.

Jag kommer knappt ihåg vad mer vi åkte, men det sista vi gjorde var att åka radiobilarna (mamma stod över) - där jag såg till att köra på Emil så många gånger som möjligt, och så Ida också. Det slutade med att jag körde iväg som en galning, typ sick-sackade mellan massa bilar, med Emil efter mig, och så råkade jag köra in i någons bil och så kom Emil och mosade in min mot väggen. Och innan jag han ge igen så var åkturen visst slut. Jaja, sen köpte och och Ida en sockervadd.

Det här är nog längsta inlägget jag har skrivit, men ibland (till exempel efter en veckas frånvaro ifrån bloggen) så måste man skriva av sig. Wow, nu är jag helt karusell-orädd, så att jag tvekar vid Fritt fall nästa gång ... är förresten ganska troligt. Lol, men jag åker nog inte Fritt fall nästa gång förresten. x) Men ALLT annat åker jag! Jaja, inte Spökhuset, om jag inte lyckas skaka av mig rädslan för att bli jagad av seriemördare från filmer och inträngd i mörka rum med läskiga ljudeffetker och noll ljus. Blå tåget kanske jag vågar mig på i alla fall? Haha, jag är en riktig feeegis. Mamma tyckte att råttorna var gulliga förresten. Stora feta råttor någonstans när hon åkte Blå tåget, rabiesråttor typ, som åt upp varandra. Hon tycker nog förresten att allt är gulligt. xD

För första gången det här året känner jag att jag saknar vintern och våren. DET HÄR ÄR OMÖJLIG ATT UTHÄRDA.
I skuggan här är det +30 grader, och i solen är det +35-40 grader. Det är inte skönt. Skulle man gå ut i bikini skulle man dö av överhettning åtminstone.

Man har ingen aptit, man har ingen ork. Det är som att vara sjuk, febrig. Man kan inte öppna ett fönster, och luften här inne är instängd och kvav. Utomhus är det nästan värre, eftersom det är varmare där. Jag var alldeles nyss ute med hunden, och solen gassade som bara den. Efter 5 minuter släpade hundens tunga i backen.

Jag ska gå och ta en kalldusch snart, tror jag, men vattnet måste nog vara minusgradigt nu för att det ska hjälpa det minsta. Outhärdligt!

Om några timmar när solen har gått ner kan jag KANSKE öppna ett fönster. Tills dess ska vi se, om jag överlever syrebristen här.

Hejs svejs!

Igår firade jag, mamma, hunden midsommar i Furuviksparken, vilket var väldigt trevligt. :)

En vän till familjen firar midsommar på Åland, så vi tar hand om hennes katter och marsvin. ;) OTROLIGT söta, allihop! En av marsvinshonorna, Nellike, hade två URGULLIGA små bebbar, varav en är tingad redan. Hur som helst stannade jag och mamma för att bekanta oss med djuren ända till efter midnatt. Svårt att gå därifrån, hihi.

Idag när vi kom för att se efter marsvinen väntade en liten överraskning! Pet-honan Vaniljhjärta hade fått fem små ungar sådär på morgonkvisten, men två var rätt små och hade inte klarat sig. En av överlevarna verkar dock lite liten, så jag vet ju inte hur det går för den. Men, de här tre ungarna är nog det sötaste jag sett i mina dagar!

Jag vill inte ens sitta vid datorn, men ändå har jag gjort det halva dagen! Så onödigt, men vad ska man göra annars liksom? Alla jag skulle kunna tänka mig att vara med bor antingen 10 mil ifrån mig eller är bortresta. Eller är allmänt upptagna. Målade just tånaglarna i skrikigt neongult, i kind of like it! Blir nog en annan färg imorgon också. AH! Imorgon ska jag UT någonstans, med nån. Blir ju deprimerad snart, känner jag. :O

Lol, jag lägger upp några bilder.







Japp, en saknad liten vän. En av mina gerbiler, Oliver, som dog 4/5 -11... Otroligt saknad.

Jag har just fotat de presenter jag fick igår. Kanske laddar jag upp dem när jag har rensat bort alla onödiga bilder ifrån konfirmationen ;) Pappa körde slut på batteriet igår, så det är på laddning också. Woho, konfirmerad är jag alltså nu - det känns awesome.

KANSKE att jag lägger upp några bilder med konfirmationskåpan på, om jag orkar.

Tll brunch (frukost-lunch, the English version) idag åt jag smörgåstårta ifrån igår, min mamma är berkligen en hejare på alla de sorters tårtor! Smörgåstårtan var i min mening hennes bästa. Den var UNDERBAR, så att till och med Inga-Britt (en bekant som liksom pappa, lillebror och pappas fru - samt morfar - var med och firade mig igår) frågade om receptet! Och hon är helt oslagbar i matlagning. Och gröna fingrar har hon också. Hon tog med två vackra, röda pioner till mig igår, tillsammans med några blad från någon blomma, och en vallmoblomma. Har inte sett så vackra blommor på evigheter tror jag! Korten har jag fotat, liksom blommorna. Det lägger jag kanske också ut. Om jag lyckas rensa bland de 720 bilderna pappa tog igår. xD

Nu ska jag och mamma ta cyklarna till skolan, där vi ska hämta ett skissblock som jag glömde att be om på skolavslutningen. Har tänkt vara med i något som kallas "IEGCSG" (tror jag) - fråga mig inte vad det står för. Men det är ett bildprojekt i alla fall, och att måla gillar ju jag. :)

På tal om att måla, så fick jag en ritplatta av far och mor och så pappas fru. :) Hade inte väntat mig det, och om det är något jag har önskat mig förutom ett fint kors, så är det en ritplatta! Bamboo heter märket... åh, jag är SÅ glad!! Jag kanske målar nåt ikväll!

Fick ett underbart vackert krucifix (Jesus på korset, i ett halsband) av mamma, med rött och vitt guld! Känns som om jag kommer bli rånad när jag går ut nästa gång, men jag måste bara ha på mig det. Så fint. Bild kommer definitivt.
  Fick även ett specialbeställt kors med ädla stenar från Amerika ;) Och jag som inte konfirmerade mig ens för presenterna! Känner mig så bortskämd, men det är en rätt härlig känsla också!
  Förutom det har jag fått örhängen i äkta silver, örhängen i äkta guld, diamanter och gud vet vad! Är så glad så jag kan dööö. ♥

Massa bilder från konfalägret i Uskavi!


När vi anlände till Uskavigården. Bilden är tagen genom ett fönster, i bussen. x)


En pälsklädd fjäril. ♥


Solen. Turligt nog är jag inte så dum att jag själv tittar när jag tar kort på sådana här saker. Riktade bara kameran mot solen, knäppte, och hoppades på en någorlunda fin bild.


Klockrent!


Tänkaren. Yeah, den bjuder jag på.


Skylt, när vi anlänt till U S K A V I :D


Bladet var fint tyckte jag. ♥


Sjön Usken, en väldigt, väldigt stor sjö... Badade inte, men många andra gjorde det!


När man inte badar, kan man ju alltid gå runt och paparazziklicka i den fina omgivningen?



En stig. :) tror inte att min beskrivning behövdes. Fin stig. ♥


Glittrande vatten... älskar såna här bilder!


Min frälsarkrans, ett kors som jag gjorde, och mitt WWJD-armband. "What Would Jesus Do?"


Utanför "caféet" - och matsalen.


Fontän.





Och så lite bilder ifrån en väldigt vacker plats där i Bergsslagen, vid Uskavi - nämligen Kalkbrottet. (Nu vill man inte åka till Grekland längre!)










Hoppas att detta kompenserade bristen på inlägg på sistone. Haha ;)

I fredags kom jag hem efter en 6-dagars lägervecka i USKAVI! Konfirmationsläger - verkligen det roligaste lägret jag har varit på. Inte för att jag har varit på så många läger, men Uskavilägret slog ALLT. (JAG OCH IVANA HADE EN EGEN STUGA!!) Det vore lätt värt att konfirmera sig för att få vara med på lägret alltså. xD
Jag hade tänkt skriva lite på bloggen under lägret, men det var lite dåligt med teckning och tålamod.

Nej men hur som helst, nu sitter jag hemma, och konfirmerad är jag också! Igår, söndag, var jag i S:t Ansgars hus, vid kyrkan, ungefär kl. 14.30. Där satte jag på mig kåpan, och försökte intala mig själv om att jag inte skulle läsa fel på evangelietexten som jag anmält mig som frivillig att läsa. ;)
 Hade även fullt sjå med att intyga Ivana att hon inte skulle snubbla på sin kåpa, vilket hon dessvärre gjorde. Fast det var egentligen inget som syntes.

Evangelietexten kunde jag antagligen inte ha läst bättre. En massa folk sade i efterhand att jag läste väldigt sakta och bra, och att det knappt ekade alls. Stenkyrka = eeekooo eeekoo eekoo... Nå väl, det var ju betryggande!

Hur som helst, blev det dags för en liten redovisning som vi tränat under de sista dagarna på Uskavigården. Riktigt bra gick det, och jag sjöng såklart starkast och klarast av alla! Haha, nej, kanske inte, men jag tog i riktigt vill jag lova. :) Hoppas, hoppas att det hördes och lät bra också.

Jag undrar om jag ska lägga ut bilderna från min konfirmation? Aja, bilder från Uskavi i nästa inlägg! De har jag ju på datan ;)

På radion pratade de om en tromb, en tornado, som hade dragit dragit förbi någonstans i Sverige... Möjligen östkusten. I alla fall. Jag är i Uppsala, hos far min (: för tillfället sitter jag i bilen dock x)
Dagen började normalt, jag vaknade lagom tidigt och ringde upp en vän som fyllde 15 idag. Pappa åkte till Stockholm - han har ju tagit examen på Naprapathögskolan. (;

Jag, Emma och lille David åkte till stranden - 3vligt eftersom det har varit +28 grader och vindstilla. :o Efter många om och men, så tog jag årets första dopp!
Jag var faktiskt i TVÅ gånger, vilket jag tyckte var extremt modigt gjort - med tanke på att jag vanligt vis är en badkruka. Direkt därefter började det blåsa. Typ orkanstyrka. Nej, jag överdriver inte xD
Vi åkte iaf hem, och pizza har vi beställt! (y)
En helt vanlig dag var det definitivt inte.